Mat för mig kanske för dig

Det var fullt på Vitalklubben i onsdags när Britt-Inger och jag gick på den första föreläsningen av Mat för mig – kanske för dig. Carina Lingman som i decennier haft reumatism och Linda Liljefelt som lärt sig hantera IBS berättade om sina upptäckter av kost som medicin. Hur man förbereder bönor och säd på rätt sätt, vad som händer i tarmar och celler i mötet med mat och näringens uppgifter. Det var jätteintressant och trevligt! Och åtminstone för mig en del aha-upplevelser vad gäller IBS, som anses vara en gåtfull sjukdom som är mycket svår att bota. Med Lindas hjälp raknade flera frågetecken och även om ingenting med 100% säkerhet fungerar på alla, så finns många tips att prova. Jag ser fram emot nästa gång när det är dags för vad vi kan ta bort och lägga till i kosten för att få en näringsrik och god måltid.

Surkål, ledande vinterråkost!

Vi skulle ha kniv och osthyvel med oss och en tvåliters glasburk, vars lock kunde sluta tätt med en  gummiring emellan. I  NBV-lokalen väntade kvällens huvudperson, Berit Ekström, med väldigt många kålhuvuden. Vi skulle lära oss att göra surkål. Och det behöver man verkligen lära sig. Det upptäckte jag. Slarvar man blir det dålig surkål. Men att efter några veckor kunna öppna sin första egenhändigt gjorda surkålsburk och finna att den verkligen hade blivit surkål och dessutom smakar gott – det var en julafton fast det bara var i slutet av november.

Troligen fick alla mina kurskamrater uppleva samma triumf.  Berit hade ett vakande öga på oss när vi flitigt hyvlade ner (strimlade) våra kålhuvuden, så vi kunde knappast göra fel. Hon hjälpte oss lite här och där och hon talade varmt om surkål.

Det kan tyckas att surkål bara är vitkål med den skillnaden att den har strimlats (osthyveln!) och stampats (vi fick låna trästampar*) i ett kärl eller en burk så att strimlorna har packats tätt och börjar vätska sig. Då tar mjölksyran som bildas över fortsättningen och det gäller bara att lagra inläggningen varsamt – först några dagar rumsvarmt och gärna mörkt, sedan minst några veckor i kylskåp. Surkålen blir mjällare allt eftersom den får stå, några veckor eller månader. Smaken kan styras något med örtkryddor och själva processen kan enligt tyskt mönster påskyndas av lite salt och genom tillsats av förslagsvis en matsked vassle per liter kålmassa. (Vasslen gör man genom att låta filmjölk rinna av genom ett kaffefilter.)

Mjölksyrebakterierna skyddar mot andra bakterier, gör kålen hållbar, mera lättuggad och kryddig och kålen sägs dessutom bli lättare att tåla för dem som annars har svårt för att tåla kål.

Syrningen bibehåller vitkålens viltaminer. Den uppges t o m öka den råa vitkålens positiva batteri av vitalämnen, stimulera kroppens egen förmåga att producera viltamin B12 (finska professor Toivo Rautavaara) och vara en hjälp att förebygga och t o m att bota cancer (en tysk läkare har skrivit en bok om sina försök med det).

Hur som helst är surkål en härlig råkost som nu under vinterns vilotid för närodlat grönt passar extra bra som daglig ingrediens i allas råkosttallrik.

Att göra den själv gör den extra spännande, fast det tar tid.

* Det är en bit rundstav som Geje använt och gjort ”stamparna” av. Åker ni till Finland så har de väldigt fint svarvade stampar att köpa.

Eskil Svensson

Detox-kurs hösten 2011

Under hösten har vi, åtta personer, haft förmånen att delta i MariAnne Bahlenbergs kurs i detox. Vi har träffats vid fyra tillfällen. Det har varit en mycket givande resa och vi har lärt oss massor! MariAnne har öst ur sina kunskapskällor och försett oss med ett rikligt material.

Varje träff har vi fått recept för hela nästkommande vecka inklusive en detaljerad inköpslista. Recepten har både varit lätta att följa och mycket goda och närande.

Vi har också fått schema för hur en dag med detox kan se ut, så det har varit väldigt lätt att följa kursen.

Vi har lärt oss näringslära, vi har fått boktips och vi har diskuterat goda, ”klimatsmarta” miljöval gällande vår kost och våra inköp.

MariAnne har lett kursen på sitt trevliga, avspända sätt så att alla kursdeltagarna har känt sig ”hemma” och gärna delat med sig av egna erfarenheter inom området.

Vid pennan

Eva Bergman

Några bilder från kursen:

MariAnne i aktion

 

Intresserade deltagare

Lena och Siv lyssnar koncentrerat

Mat för knopp och kropp

Den 19 oktober samlades ett 80 tal personer för att lyssna till professor Charlotte Erlanson-Albertsson från Lund i Vuxenskolan Stockholms lokaler. Charlotte pratade på ett lättsamt, inspirerande och humoristiskt sätt om vad forskningen kommit fram till som hälsosam mat. En del var förstås sådant man kände igen, men det kom även fram många nya intressant detaljer och fördjupad information så att man förstod något som man tidigare bara hört lite ytligt om.

Lite korta axplock ur innehållet: 

  • Vad gör/äter de som blir 100 år? Det finns flera viktiga hälsofaktorer som bidrar och varierar på olika folkslag/var man bor. i Japan äter man mycket gröna blad, fisk och soja. I höga berglandskap har de lägre syrenivå i luften som bidrar till mindre oxidativstress. Sjundeadventister vilar på 7:e dagen (+ äter vegetariskt – egen kommentar). I Warsawa äter man mycket kål. I japan, Australien och Sverige blir vi i snitt äldst i världen.
  • Vi behöver minska vår stressnivå. Mat ska vara nyttigt, innehålla antioxidanter och vara ett nöje.
  • Minska åldrandet gm bra kost och bra blodcirkulation. Fysisk aktivitet är viktigt. Hålla hjärnan aktiv (kognitivt), sociala aktiviteter och vårt sinnestillstånd påverkar också. Brist på energi, syre och att blod-hjärnbarriären täpps till av mycket mättat fett bidrar till hjärnans åldrande.
  • Hjärnan behöver mycket energi för att fungera. 25% av det dagliga behovet. Det tar det i första hand från kolhydrater, sedan protein därefter fett. Om man inte äter ordentligt som tex. student, eller under bantning och olika dieter så kan hjärnan få energibrist.
  • Charlotte pratade mkt om vikten av att äte inhemsk föda som våra gener är byggda för att klara av. Exotiska antioxidantbär är inte bättre för oss än våra egna bär. Soja är inte bra för oss men för japaner som är vana vid det.
  • Ät två fukter och en bärportion varje dag i olika färger. Några produkter hon påminde oss om att äta extra av var äpplen, tomater och lök. Blåbär är även något som inte bara innehåller nyttiga antioxianter utan verkar även skydda våra nervceller, städar i hjärnan och stimulerar återväcker celler.
  • Kiwi särskilt, men allmänt frukt, grönsaker och bär minskar inflammatioriska processer i kroppen medan kött och mjölkprodukter (proteinet där) ökar inflammtioner. Mjölkfettet är ok. Bästa fettet är rapsolja, olivolja, mandel och nötter – vilket minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar. Undvik transfetter (gatukök, snabbmat, härdat fett i kakor som ska hålla sig länge…) samt mättade fetter (griskött, ister).
  • Angående mjölkproteinet så avrådde hon bestämt från att äta brodukter med mjölkpulver i, som inte alls är hälsosamt för kroppen. Ser ni i billig glass, choklad, bröd eller andra produkter att det ingår mjölkpulver – så ställ tillbaks varan, var hennes råd. I processen att göra mjölkpulver så upphettas rummet/luften till 300 grader för att rinnande mjölk ska falla ner som pulver. Då sker förändringar kemiskt som inte längre är naturligt och uppfattas i kroppen som främmande ämnen.
  • Tallriksmodellen med 50% frukt och grönsaker, 25% protein och 25% ris, pasta potatis är bra att äta efter.
  • Tuggande stimulerar minnet och matsmältningen börjar redan där, så tugga maten väl. Hungern är bästa kryddan och gör oss alerta. Inte bra att äta för ofta.
  • Vatten är viktigt för att hålla oss pigga och hålla uppe energinivån. Prova drick ett glas vatten när du känner dig trött och enrgilös.
  • Mat som belöning – välj något som då också kan vara hälsosamt, i lagom mängd förstås. Lagad mat är något personligt och kopplas ofta ihop med  minnen och associationer. Bra belöningsmat kan vara grönt te, kaffe, mörk choklad, rödvin - max 75 ml/d  t.ex.

Lyckat till med att äta hälsosamt och må bra! Börja med en förändring. Varför inte ett äpple om dagen!

Föreläsningen arrangerades av Hälsofrämjandet i samarbete med Vuxenskolan i Sthlm och Fören. för Integrativ Medicin. 

/Lisa Danåsen Wikström

Supermat

Ett 90-tal intresserade personer lyssnade till den unga och vältalande läkaren Helena Nyblom när hon höll en innehållsrik föreläsning om Supermat den 13/4, i samarbete med Vuxenskolan. Hon har skrivit en bok med samma rubrik, samt två till böcker om hälsa. Bland andra deltog en journalist som ville skriva mer om ämnet. Det var flera frågor efteråt som berikade kvällen.

Vi blev påminda om hur hälsosamt det är att äta mat med starka färger – regnbågsmat som hon kallar det.

De olika färgerna innehåller olika antioxidanter som skyddar mot för mycket fria radikaler, som naturligt bildas och även till en del behövs för kroppens processer. Några ämnen tillgodogör man sig bättre när de är uppvärmda, t.ex. ämnen i tomater. Vissa ämnen är fettlösliga – t.ex. i blåbär – och då är det viktigt att kombinera måltiden med något som innehåller fett för att kunna tillgodogöra sig dessa ämnen så optimalt som möjligt. Förslag på det var fetter i nötter, mjölkprodukter eller soja/havregrädde.

Kolhydrater har fått mycket skäll och dåligt rykte den senaste tiden, men kolhydrater behöver vi. Helena talar då om smarta kolhydrater. Att äta sådana som är långsamma, innehåller näringsämnen och är så mycket i sin naturliga form som möjligt, dvs. så lite behandlade och raffinerade som möjligt. Kolhydrater är bra att starta dagen med för att få igång energinivån i kroppen.

Proteiner är att rekommendera särskilt till kvällsmålet.

Helena vill helst inte tala om vad man inte ska äta, utan hellre vad man ska äta mer av, så ger det sig av sig själv. Ett exempel var en familj vars barn gärna ville ha fredagssnack framför TVn. Då provade mamman att servera blåbär och vaniljglass efter maten. Barnen blev då så nöjda att de slutade fråga efter det vanliga snackset.

Det var ett litet axplock av intressant innehåll under kvällen.

Kom gärna med på någon annan föreläsning för att få tips och inspiration!

Klimatsmart mat

Inga-Britta Sundströms vegetariska kokbok är en toppenbra grund för att laga vegetarisk mat, hälsosamt och klimatsmart.